tisdag 17 juni 2014

Artikel i Washington Post (6 juni) om aktionen ”5 dagar för De 5 i Washington DC”

Frapperande lägligt – och av en ren slump – samlades denna vecka, under vilken vi bevittnat en hetsig debatt om en fångutväxling, några hundra artister och aktivister i vår stad, för att ge uppmärksamhet åt ett fall som handlar om i USA fängslade kubaner. Kubaner som i Miami dömdes för spioneri 2001.

De dömda kubanerna är kända som The Cuban Five, också sedan nu två av de fem frigivits. Att få ut dem alla ur fängelserna är en nationell angelägenhet för kubanerna, och en viktig sak för många progressiva intellektuella även i vårt land. Skådespelaren Danny Glover hade tårar i ögonen då han talade till åhörarna i Calvary Baptist Church, en kyrka belägen i Washingtons kinesiska kvarter och en av flera lokaler där sammankomster denna vecka kommer att förekomma. 

Detta måste bli vår inriktning när vi genomfört vår aktion”, utropade Glover, bärande en keps med påskriften ”Cuba”: ”Att vi åker härifrån med insikten att vi måste göra mer, vi måste informera mer, vi måste engagera oss mer.”

Dagordningen för fem-dagars-aktionen, späckad med paneldiskussioner med advokater och politiska experter, innehåller också politiskt orienterad underhållning och kubanska kulturinslag. Den ofullbordade dokumentären av Saul Landau, den nu bortgångne filmmakaren från Washington, ska visas i kyrkan under fredagseftermiddagen. Filmens titel är ”Kubas sexuella revolution”. En film som Landau, kämpande mot sin cancersjukdom, arbetade med efter att under så många år i sina filmer skildrat utvecklingen på Kuba. Ett exempel var den ingående porträtteringen ”Fidel” (1971)  - som innehöll scenen då Castro drar av sig sin olivgröna comandante-skjorta för att i ett lerigt bostadsområde delta i en spontan basebollmatch. Ett annat exempel var hans sista fullbordade fil ”Vill den verklige terroristen ställa sig upp?” (2010). I den ofullbordade filmen finns en intervju med Mariela Castro, en förkämpe för de sexuella minoriteternas rättigheter på Kuba, och ansvarig för Kubas nationella center för utbildning i frågor om sexualitet. Hon är dotter till presidenten Raúl Castro.

Den aktivistiska rap-duon Dead Prez kommer att uppträda under fredagskvällen, tillsammans med lokala politiskt orienterade musiker. Platsen blir Columbia Heights Education Campus. Uppträdandet är också en lansering av ett nytt album: ”Battle Cry for Cuba and Zimbabwe.

Det kan ju också bli ett passande tillfälle för Dead Prez att reprisera verket ”Gobalization (Scene of the Crime)”:
Globalization really means the globalization of capital
You don’t hear people talking about the globalization of labor …
All they want is profits, it’s obvious in Africa
It’s obvious in Mexico, it’s obvious in Cuba
It’s obvious in Palestine, American invasion
Foreign occupation, covert operations
Oppressive domination, resiiiiiist…

På lördag eftermiddag blir det en demonstration utanför Vita Huset, och under måndagen är det lobbyverksamhet på Congress Hill.

Under tiden resonerar artister och aktivister om vilken betydelse utväxlingen av soldaten Bowe Bergdahl mot fem talibaner kan få för de i USA fängslade kubanerna. Kan de tre fortfarande fängslade utväxlas mot Alan Gross, uppdragstagaren från Potomac som suttit fängslad på Kuba sedan 2009? Han åtalades för aktivitet riktad mot den kubanska staten. Det handlade om distribution av kommunikationsutrustning till judiska grupper på Kuba. Stephen Kimber, författare till en nyligen publicerad bok om The Cuban Five, liksom andra kommentatorer, har uttryck åsikten att en sådan utväxling borde vara möjlig.

Men nu uppstår ju också frågan om den kritik som Bergdahl-utväxlingen orsakat kan resultera i att en utväxling av kubanerna mot Gross blir mindre sannolik. Till journalister har en talesman för utrikesdepartementet sagt att regeringens avvisande hållning till en utväxling av de fängslade kubanerna inte har förändrats.

The Cuban Five dömdes 2001 för att ha försett den kubanska regeringen med icke-hemligt (non-classified) material. Dessutom dömdes en av de fem, Gerardo Hernández, för stämpling till mord. Det handlade om den 1996 inträffade nedskjutningen av obeväpnade civila flygplan, framförda av medlemmar i den exil-kubanska gruppen Brothers to the Rescue. Hernández dömdes till livstid. Antonio Guerrero och Ramón Labañino är de andra två som fortfarande sitter fängslade. Fernando González och René González har släppts efter att ha avtjänat i det närmaste hela den utdömda strafftiden. I samband med överklagandeprocessen har åtminstone en federal domare ifrågasatt bevisningen mot Hernández, liksom huruvida de fem fick en rättvis rättegång i Miami: i kölvattnet på stormen kring affären Elián González, flyktingpojken som räddades ur havet och som återsändes till sin far på Kuba. Den kubanska regeringens ståndpunkt är att de fem agenternas uppdrag var att avslöja terroristiska aktioner mot Kuba.

Martin Garbus, advokat för en av de fem, presenterade sitt senaste argument för att ogiltigförklara domsluten. Ända sedan det för några år sedan uppdagades att journalister på tidningar och inom etermedia i Miami, som kommenterade och rapporterade om fallet, varit extra betalda av USA:s regering, har Garbus samlat information om omfattningen av dessa betalningar. Han har till den federala domstolen i Florida inlämnat skrivelser, där han hävdar att dessa betalningar gav upphov till en journalistik som motverkade juryns möjlighet till att nå ett rättvist domslut.

”Underskatta inte hur mycket The Cuban Five betyder för det kubanska folket” underströk José Ramón Cabañas, ansvarig chef för det kubanska Intressekontoret i Washington.

Detta fall är inte en fråga för eliten. Det är något som engagerar alla i vårt samhälle”, framhöll Cabañas i en intervju. ”De är våra hjältar. Vi delade den information som de inhämtade med era (USA:s) myndigheter. Av vilken anledning sitter de idag i era fängelser?”

Skribent: David Montgomery
Foto: Bill Hackwell
Översättning: Tomas Widén

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar