måndag 31 januari 2011

En tillflyktsort – Diktkampanj för De Fem – 31 januari


En tillflyktsort
Dagsverser av Antonio Guerrero om 18 dagar i isoleringscell 2010.
Översättning Eva Björklund


Söndag 31 januari 2010
Att de inte låter mig se månen
eller trädet, torrt av vintervinden,
förbjuder mig att tända elden och
leka med askan tills sömnen kommer,
betyder inte att den är förlorad,
den rena kärlek mina ögon ser
och jag med mina två händer smider
för andra ögon och andra händer.
Kärlek som ger upp är inte kärlek.
Den sanna kärleken tillhör alltid
all tid, hela tiden, hela jorden,
står utan fruktan upp mot stormarna,
är uthållig ända in i döden
och är, som naturen, evinnerlig.


Domingo, 31 de enero de 2010

Que no me dejen mirar la luna
ni el árbol seco del lento invierno,
que me prohíban prender el fuego,
jugar al sueño con la ceniza,
no significa que esta perdido
ese amor puro que con mis ojos
y con mis manos forjo y forje
para otros ojos, para otras manos.
El amor que expira no es amor.
El verdadero amor pertenece
a todo el tiempo, a la tierra toda,
sin temor enfrenta tempestades,
resiste hasta el filo de la muerte
y, como la natura, es eterno.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar