torsdag 29 april 2010

Nadine Gordimers uttalande om De 5 kubanerna, 17 februari 2010


Igår, tisdag den 16e februari, träffade jag familjemedlemmar till de 5 kubaner som i 11 år hållits som politiska fångar i USA. Jag har fått erfara det drama dessa familjer genomlever. De gav mig följande information som bekräftar vad jag redan visste.

Den 16e och 17e juni 1998 bjöd Kubas regering in två höga FBI-tjänstemän för att överlämna bevis på den farliga verksamhet som ett flertal personer bosatta i Florida bedrev, djupt inblandade i terroristangrepp mot Kuba. Ingen av dessa personer har ännu frågats ut av FBI trots de bevis de fick.

Tre månader senare, den 12e september 1998 arresterade FBI fem kubaner: Antonio Guerrero, Fernando González, Gerardo Hernández, Ramón Labañino och René González. För vilket brott? För att de med risk för eget liv infiltrerat exilkubanska grupper ansvariga för en mängd våldsaktioner som lett till många oskyldiga människors död. Sedan 1959 har terroristangrepp dödat 3.478 människor och lemlästat 2.900 i Kuba.

Efter en rättegång kantad av rättsövergrepp dömdes de 5 kubanerna kollektivt till fyra livstidsstraff plus 77 år för att ha bekämpat terrorism. Nu har de i över 11 år hållits instängda i 5 olika högsäkerhetsfängelser.

Dessa 5 kubaner har varit utsatta för grym och omänsklig behandling. Från första dagen de arresterade till 3e februari år 2000, i över 17 månader, hölls de i isoleringsceller utan någon kontakt med varandra eller andra fångar eller vakter.

Den 27 maj 2005 fördömde FNs ”Arbetsgrupp om godtyckliga arresteringar” den godtyckliga arresteringen av de 5 kubanerna som ett brott mot internationella normer och krävde ny rättegång.

Den 9 augusti 2005 beslöt tre domare i appellationsdomstolen i Atlanta, med 80 års erfarenhet, enhälligt att ogiltigförklara domarna och kräva en ny rättegång.

Den 28 september 2005 krävde USAs regering att hela domstolen med sina tolv domare skulle göra om utslaget från 9 augusti 2005, en mycket ovanlig åtgärd enligt juridiska experter i USA.

Den 9 augusti 2006, upphävde appellationsdomstolen det tidigare utslaget, efter starka politiska påtryckningar, och överlämnade ärendet än en gång till en tredomarpanel.

Den 20 augusti 2007 inlämnade försvaret ett nytt överklagande. År 2008 bekräftade tre domare i appellationsdomstolen i Atlanta de domar som funnit de 5 skyldiga, och de straff som utmätts för Gerardo och René. Men de upphävde de straffsatser mot Ramón, Antonio och Fernando som de ansåg felaktiga och skickade tillbaka deras fall till Miamis distriktsdomstol för utdömande av nya straff.

Detta gjorde appellationsdomstolen i full vetskap om att det inte fanns något som helst bevis för att de 5 skaffat sig eller vidarebefordrat något hemlig information eller av betydelse för den nationella säkerheten.

År 2009 avslog USAs högsta domstol, på Obama-regeringens begäran, ansökan om ny rättegång för de 5.

Deras familjer visade vilket psykologisk och moralisk tortyr USAs rättsväsende utsatt dem för. Olga Salanueva, hustru till René González och Adriana Pérez, hustru till Gerardo Hernández, har ännu inte fått tillstånd att besöka sina älskade. Den 25e juni 2002 hade Adriana Pérez äntligen fått visum för att besöka sin man i Los Angeles. Men när hon anlände till USA greps hon av FBI, förhördes i 11 timmar och utvisades sedan till Kuba utan att hon fått träffa Gerardo. Hon har inte fått se honom på 11 år, och Olga har inte träffat René på över 10 år. En sådan grymhet är
oacceptabel.

Nu, när jag har träffat de 5 kubanernas familjer har jag förstått med vilken värdighet och ståndaktighet, med vilken karaktärsstyrka dessa mödrar och hustrur har genomlidit denna omänskliga kränkning i över ett årtionde.

Jag vill med min röst instämma i kravet på rättvisa för dessa 5 oskyldiga kubaner. Jag kräver att president Obama omedelbart friger dem. Jag uppmanar medborgare i hela världen: det är dags att sätta stopp för det lidande dessa 5 kubaner och deras familjer utsätts för.

Nadine Gordimer
Havanna 17e februari 2010

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar