Essence, La Colmenita in the United States!

En dokumentär gjord av den kubanske filmaren Roberto Chile (textad på engelska).
Vi får följa den kubanska barnteatergruppen La Colmenitas senaste besök i USA!


"This newly released documentary follows the tour of La Colmenita, the national children's theater of Cuba, during their US tour last October. The 68 minute film is a beautiful testimony about what happened during 19 days of performances in schools, theaters and parks of these cities and shows the impact that this thoughtful expedition of love had on US audiences.

During the tour La Colmenita, that was declared a UNICEF Good Will Ambassador in 2007, performed two plays, La Cucarachita Martina and Abracadabra, a tale of the Cuban 5 from the perspective of Cuban children."

Hälsning från Antonio Guerrero, december 2011

Kära vänner,
månaden december går nu in i sin andra hälft. Jag vill att ni ska ta del av det budskap som jag sänt till många vänner, då jag besvarat deras inspirerande budskap om solidaritet.

René är fri, men det handlar om en frihet med många begränsningar; en frihet i vilken han tvingas leva under ständig fysisk fara; en frihet som innebär att han nekas möjligheten att ha Olguita och döttrarna i sin närhet; en frihet utan frihet.
Gerardo tvingas fortfarande utstå de vidriga förhållandena i det federala högsäkerhetsfängelset, förhållanden som jag känner alltför väl. Hans styrka är obruten inför det dubbla livstidsstraff som orättvist drabbat honom, och trots att han inte tillåt besök från sin fru Adriana.

Vår Habeas-Corpus-process närmar sig sin final. Kanske kommer vi att få svar i början av nästa år. Jag undrar hur domaren Lenards svar kommer att se ut.
Det skänkte oss mycket styrka att få höra om deltagandet av så många vänner från alla delar av världen i det VII Kollokviet för vår frihet, i Holguín. Återigen visade framgången i denna årliga sammankomst att kampen för vår sak går framåt.

Och det ovan nämnda är saker som ägt rum i en värld som vid detta års utgång befinner sig i ett tillstånd av utmattning och kris. En värld som skriker i smärta. En värld som uppmanar oss att skynda till undsättning; att rädda den och mänskligheten undan den överflödande själviskhetens förödande verkningar. Världen är idag, såsom Fidel formulerat det, ”i högt tempo på väg mot den totala och definitiva katastrofen”.

För mig har besöket av mina två söner, som nyligen ägde rum, varit det mest underbara som hänt mig under dessa 13 fängelseår.

Jag tackar er alla, å De5:s vägnar, för ert stöd och önskar er ett Gott Nytt År 2012! Vi önskar er frid, hälsa, lycka och framgång i era strävanden.

Vi är alltid optimistiska, understryker ånyo: Venceremos!

Fem kramar!

Antonio Guerrero Rodríguez
Den 16 december, 2011
FCI Florence

Geoffrey Bottoms talar om De Fem Kubanerna

Länk till video på YouTube, som visar Geoffrey Bottoms' mycket inspirerande tal, i solidaritet med De Fem Kubanerna.
Holguín, Kuba, 19 november 2011:

Inslag i P1 om Saul Landaus nya film!

Program från Kulturrradion, Kosmo P1, sänt den 8 oktober.
"Frilansjournalisten Ric Wasserman har mött den prisbelönta amerikanska dokumentärfilmare Saul Landau som är aktuell med filmen Will the real terrorist please stand up. Filmen berättar om de så kallade Cuban Five - kubanska agenter som försökte att stoppa terroristattacker mot Kuba som var organiserade av anti-Castro grupper i Miami - men som själva fängslades i USA 2001 och dömdes för terrorism."

Länk till hela programmet, inslaget om Saul Landau kommer ca 26 minuter in i sändningen...

Brev från Sverige till president Barack Obama

Stockholm, October 6th, 2011.

To the President of the United States of America
Mr. Barack Obama

We, the undersigned, are writing in regard to the ruling of Miami Federal judge Joan A. Lenard 16 September 2011 which denied the petition of René González for a modification of his parole conditions. Among the implications of those conditions, specified in Judge Lenard’s sentencing decision of December 2001, is that Mr. González, after being released from prison on 7 October 2011, will be required to spend the next three years in the Miami area (i.e. supervised release).

Prior to his arrest in 1998, René González was carrying out his assigned task of gathering information about plans and activities directed against Cuba by extreme right-wing groups among the exile Cuban community in the Miami area. It is therefore obvious that he will be subject to great personal risk if he is forced to live in that same area. Considering the violent history of Miami-area exile Cuban groups, and their well-documented willingness to murder persons whom they regard as obstacles to their objectives, it is no exaggeration to state that Rene González's life is at stake in this matter.

If Mr. González is not permitted to return to Cuba immediately upon his supervised release, there to be reunited with his family (including his wife Olga who, for reasons that are incomprehensible to us, has been denied a visa to visit her husband during his lengthy incarceration) we would be unable to interpret that as anything other than a concession to the exile Cuban right-wing groups in Miami. We are certain that a great many other people around the world would draw the same conclusion.

President Obama, of you we ask nothing more than basic humanity-- and perhaps a measure of the civil courage that is required for a decision that defies the wishes of the violent exile Cuban groups in the Miami area.

We beseech you, with all due respect, to make the humane and courageous decision of granting the immediate return of Mr. René González to Cuba.

Sincerely,

Bishop Eva Brunne, Diocese of Stockholm

Thage G. Petersson, former Speaker of the Swedish parliament; former member of the Swedish government (Minister for Justice, Minister for Defense); former member of the Committee on Foreign Affairs (Social Democratic Party)

Jan Lindholm, Member of Parliament (Green Party)

Amineh Kakabaveh, Member of Parliament (Left Party)

Siv Holma, Member of Parliament (Left Party)

Jens Holm, Member of Parliament (Left Party)

Mia Sydow Mölleby, Member of Parliament (Left Party)

Ann Mari Engel, vice-president of the Culture Committee, Stockholm municipality (Left Party)

Etienne Glaser, actor, director, screenwriter

Maria Sandblad, freelance journalist, writer

René Vázquez Díaz, writer, board member of the Swedish Association of Writers

Mikael Wiehe, musician, songwriter, composer

Kim Anderzon, actress

Inga-Lisa Sangregorio, journalist, writer

Inger Fredriksson, fil.dr., head of publishing house

Gunilla Lundgren, writer

Francisco Contreras, president of Solidarity Sweden-Latin America

Saul Landau skriver om René González' situation!

Saul Landau, författare och filmare från USA, som under många år varit djupt engagerad i ansträngningarna för att sprida kännedom om rättsskandalen rörande The Cuban Five, kommenterar nedan den upprörande behandlingen av René González i samband med att han nu ska släppas ut ur fängelset (den 7 oktober 2011).

Saul Landau (Stockholm, 23 september 2011):
”Hennes beslut att tvinga René att stanna i Miami bekräftar den blodtörst som rusar likt ett virus genom rättssystemet i USA.”

År 2001 dömde en federal domare i Miami, Joan Lenard, fem kubanska agenter till långa fängelsestraff för konspiration mot USA och konspiration i syfte att begå spioneri – trots att det under rättegången inte framkom några bevis på spioneri. René González (nu 55 år) förnekade, liksom de andra fyra, varje form av konspiration mot USA.

René kommer att friges den 7 oktober. Lenards villkor innebär att René kvarblir i Miami under tre år, och att han kommer att övervakas av rättsväsendets tjänstemän. I villkoren ingår också att René inte får ha någon kontakt med terrorister.

Inget av villkoren rimmar med sunt förnuft. En person i Miami som öppet tillstår att han verkat som kubansk agent, en person som infiltrerat den Castro-fientliga organisationen ”Brothers to the Rescue”, lär inte kunna finna ett enda försäkringsbolag som kan tänkas låta honom teckna en livförsäkring. Vadhållningsbolag skulle ta emot vadslagning om när, inte om huruvida han kommer att lönnmördas. Justitiedepartementet har tillåtit en hop stolta och skrytande terrorister att promenera fritt på Miamis gator. Och möten – med mat och vin – hålls för penninginsamlingar till underhållet av dessa terrorister. Borgmästaren i Miamis förstad Hialeah har nyligen förärat Luis Posada Carriles (även känd som det västra halvklotets Usama Bin Laden) med ”stadens nycklar”. Och den nyligen avlidne Orlando Bosch erhöll strax före sin död en officiell hedersbetygelse vid universitetet i Miami. Dokument från CIA och FBI, från vilka hemligstämpeln lyfts, liksom de offentliga vittnesmålen från de direkta förövarna, pekar ut Carriles och Bosch som ansvariga för sprängningen av ett kubanskt passagerarplan över Barbados 1976.

Ironiskt nog förbjuder domaren också René att ha något umgänge med terrorister – som om han skulle söka umgänge med dem som är beredda att ta livet av honom. Hon kunde väl åtminstone istället förbjudit terroristerna att söka upp René. Det skulle i alla fall varit ett tecken på att hon besitter någon form av humor.

Hennes beslut, att begränsa Renés rörelsefrihet till Miami, bekräftar den blodtörst som likt ett virus rusar genom rättssystemet i USA.

I februari inlämnade González en ansökan till domstolen i Miami om att få tillåtelse att återvända till Kuba och familjen. Han anförde förhållandet att eftersom varje vuxen person i Miami känner till honom, kommer han sannolikt att utsättas för stor fara på stadens gator eftersom terrorister försöker ta livet av honom.

Förra veckan (16 september) avslog domare Lenard Renés begäran om att ändra det (sedan domen 2001) gällande absurda övervakningsbeslutet. Samtidigt förklarade hon att hon vid en senare tidpunkt kan komma att se över villkoren. Efter hans död?

Har domaren drabbats av ”döda-dem-febern”? Försöker hon bevisa att macho-ryktet som hon förvärvat fortfarande håller? Eller tillämpar hon något slags ”stenhård kärlek till prövningsprincipen”; typ ”låt oss se om han överlever några lönnmordsförsök, och sedan kan vi ta en titt på hans fall”?
Tätt i hälarna på delstaten Georgias mord på Troy Davis framstår domare Lenards beslut om René som liktydigt med en dödsdom. Nå, som en av Rick Perrys entusiastiska anhängare uttryckte det: ”Det krävs mod (balls) för att ta livet av en oskyldig man”.

Det går inte att utesluta att domare Lenard dras med ambitionen att bli nummer 1 i tävlingen om att utses till USA:s värsta och mest grymma federala domare. Hennes föreställning under rättegången 2001 borde rimligen ha renderat henne en utmärkelse för partiskhet. Hon slöt då upp på åklagarnas sida i snart sagt varje fråga. Och hon avslog varje begäran om att flytta rättegången från Miami till någon annan ort. En rättegång mot fem kubanska säkerhetsagenter som kommit till Miami för att infiltrera och bevaka exilgruppers avsikter att genomföra våldsaktioner och terror mot Kuba.
Domare Lenard insåg att utsikten att en jury i Miami skulle fria fem kubanska säkerhetsagenter var mindre än den utsikt en jude i Berlin under nazi-tiden skulle haft att få en rättvis dom. Upprepade gånger avslog domare Lenard försvarets begäran om ändring av rättegångsplats. Efter att tre domare i appellationsdomstolen beslutat (2005) om en ny rättegång på annan plats, kördes detta beslut över av en domargrupp med en sammankallande som utsetts av Republikanska Partiet (2006). Lenards beslut stod fast.

Det finns en annan möjlig förklaring, förstås. Innan rättegången kan en man – påminnande om en skådespelare i TV-serien ”Sopranos” – ha närmat sig vår domare i något snabbköp och påpekat för henne att hon hade underbara barn och att deras framtid nog såg ljus ut. Han framhöll kanske att han var säker på att hon skulle göra det riktiga och rätta under rättegången. Förvisso förstod jurymedlemmarna att ett frikännande av de fem skulle kunna få en rad mindre trevliga konsekvenser; kanske i bästa fall till grunden nedbrunna hus och hem. Så ser reglerna ut i ”Republiken Miami”.

För mer än ett årtionde sedan utdelade domare Lenard straffen till de män som nu blivit kända som The Cuban Five. Straff som en appellationsdomstol senare (2008) tvingade henne att justera nedåt (hösten 2009). Man skulle kunna anta att hennes avoghet mot René nu borde ha kylts ner något. Eller har samme Sopranos-figur ånyo vid något snabbköp viskat till henne en påminnelse om möjliga följder, i det fall hon skulle få för sig att handla som en mänsklig varelse?

FN:s arbetsgrupp för undersökning av godtyckliga fängslanden och många rättsbevakande och människorättsgrupper har – tillsammans med parlamentariker och Nobelpristagare – anslutit sig till samma bedömning som Amnesty International. Man har ifrågasatt hela den lagliga grunden för vad gäller arresteringen av de fem kubanerna, och det som följde i rättssalen under domare Lenards ordförandeskap. Sannerligen har de flesta nått slutsatsen att partiskhet är en alltför mild karaktäristik av domare Lenards uppträdande under rättegången. Men hon har en möjlighet att få sitt namn etsat i rättsväsendets annaler – som den värsta domaren under sin era.

(Översättning: Tomas Widén)

Originaltexten är publicerad i Progreso Weekly:
http://progreso-weekly.com/2/index.php?option=com_content&view=article&id=2800:ga-judge-grants-dubious-probation&catid=34:our-pulse-florida&Itemid=53

Saul Landau i Stockholm - tisdag 20 september filmpremiär på Alias Teatern - onsdag 21 september föredrag på Solidaritetshuset

De fem kubanerna Antonio Guerrero, Fernando González, Gerardo Hernández, Ramón Labañino och René González arresterades den 12 september 1998 i Miami, Florida. De är offer för justitiemord, orättfärdigt dömda till långvariga fängelsestraff för att ha infiltrerat och avslöjat terroristorganisationer i USA.

Kampanjen för Rättvisa för De5 har stöd av FN:s "Arbetsgrupp om godtyckliga arresteringar", Kyrkornas världsråd, USA:s Council of Christian Churches, Kubas Kyrkoråd, Association of American Jurists, Amnesty International, Nobelpristagare – litteratur- och fredspristagare - regeringar, parlamentariker, biskopar, präster, fackföreningsledare, jurister, författare, människorättsaktivister och intellektuella över hela världen.

Den prisbelönte nordamerikanske författaren och filmaren Saul Landau, som engagerat sig i fallet med De5 och besökt Gerardo Hernández vid ett flertal tillfällen i fängelse, kommer snart till Europa för att visa sin nya dokumentär “Will the Real Terrorist Please Stand Up!”. Filmen visas just nu runt om i USA med stor framgång.

Du är varmt välkommen till den svenska premiärvisningen av Saul Landaus senaste film!
Tisdagen den 20 september, kl.18.30
Alias Teatern, Hälsingegatan 3

(T-bana Odenplan eller buss 4, 42, 47, 72, 53)
Karta: http://kartor.eniro.se/m/atyV7

(Frivillig solidarisk entréavgift)

Saul Landau kommer att närvara vid filmvisningen, och det kommer att finnas utrymme för ett samtal med honom i anslutning till detta.

Arr: Kommittén Frige de Fem, Svensk-Kubanska Föreningen, Cubanos por Cuba.

-------------------------------------------------------------------------------------

MÖTE med SAUL LANDAU

Du är varmt välkommen till ett föredrag med möjlighet till frågor och diskussion.
Onsdagen den 21 september, kl. 18.30
Solidaritetshuset, Biblioteket, Tegelviksgatan 40

(Buss 2 från Slussen, alternativt buss 55 eller 66 från Södra Station)

Enirokarta: http://kartor.eniro.se/m/atyRN

(Enklare förtäring kommer att finnas)

Arr: Kommittén Frige de Fem, Svensk-kubanska föreningen.

-------------------------------------------------------------------------------------

Saul Landau är en internationellt känd forskare, författare, kommentator och filmare som sysslar med utrikes- och inrikespolitiska frågor. Han är professor emeritus vid California State University, Pomona, samt Senior Fellow vid och vice ordförande för Institutet för Politiska Studier. Landaus mest prisade verk är de mer än fyrtio filmer som han har producerat om sociala, politiska och historiska frågor. För sitt engagemang i människorättsfrågor tilldelades han utmärkelsen Letelier-Moffitt för mänskliga rättigheter, George Polk utmärkelsen för forskande journalistik, och First Amendment utmärkelsen. Han har även tilldelats en Emmy för filmen ”Paul Jacobs and the Nuclear Gang”. År 2008 fick han ta emot Bernardo O'Higgins utmärkelsen från den chilenska regeringen, för sitt engagemang i människorättsfrågor. Landau har skrivit fjorton böcker inklusive en diktsamling, ”Min pappa var inte Hamlet”. Han fick Edgar Allen Poe priset för ”Assassination on Embassy Row”, en rapport om morden på den fd chilenske USA-ambassadören Orlando Letelier och hans kollega Ronni Moffitt.

Biografi, filmer, mm hittar du på Sauls hemsida:

http://saullandau.com/index.html